varakajsa.se

varakajsa.se

Förlåtelse

Citat & FunderingarPosted by Kajsa Thu, April 01, 2010 02:33:11

Det pratas om förlåtelse på SVT. Ett väldigt intressant ämne att ta upp, om du frågar mig. Eftersom jag har spytt tre gånger av en mensvärk som känns omänsklig väljer jag att fundera fritt över tangenterna.

Förlåtelse är ett otroligt vitt begrepp. Om jag går till mig själv tror jag att jag ibland förlåter för fort. Jag är född obarmhärtigt positiv, och det är faktiskt inte alltid en bra egenskap. Ibland blandar jag ihop förlåtelse och förståelse, kanske blandar jag till och med ihop förlåtelse med att göra saken bra. Förstår ni hur jag menar? Man vill så gärna lösa situationen och hitta förlåtelsen. Men om personen i fråga inte har möjlighet eller inte känner skuld så pass att den vill ge en förlåtelse...vad gör man då?

Jag har själv inga problem med att säga förlåt om jag ser min egen del i ett problem. Ser ingen mening i att envist hävda sin rätt, speciellt inte om den andra personen är villig att försöka lösa situationen. Fast då kanske båda lägger förlåtelsegrejen på hyllan och förlåtelsen blir till förståelse från båda hållen?

Kan man alltid förlåta? Nu i programmet i SVT är Englas mamma med. Hon kan inte förlåta Englas mördare, men inser att hon kanske skulle hitta en inre frid om hon någon gång gjorde det. Hon vill inte lägga energi på mördaren, men skulle ljuga om hon sa att hon förlåtit honom. Funderar på hur jag själv skulle resonera. Förmodligen likadant. Skulle se det lite som ett svek till mitt barn om jag förlåtit mitt barns mördare.

Det låter så fint att förlåta. "Förlåt mig". Undrar var gränsen går på vad man kan förlåta? Det kanske beror på vilken person det handlar om, vilken förlåtelsetröskel man har för just den människan med tillhörande historia och känslomässigt bagage. Fast oavsett hur mycket man älskar någon måste det ju finnas någon gräns? Allt kanske inte bör förlåtas? När övergår förlåtelse till förståelse till övertramp på ens egna värderingar? Betyder en förlåtelse egentligen någonting utöver att få en bekräftelse på att den andra personen gjorde något fel?

Overload i hjärnan. Kanske inte är så svårt egentligen.

Fast om du frågar mig är en förlåtelse oftast bara ett avstamp för att kunna gå vidare och bygga nytt. En förlåtelse utan efterföljande handling är ett ännu större svek än den handling man fick en ursäkt för från början. Med det sagt, vill jag också tillägga att jag tror ibland är en villkorslös förlåtelse lika viktig. No strings attatched. Så kände jag kanske lite innan också, men nu när jag har Niilo så vet jag att han faktiskt inte skulle kunna göra någonting som skulle innebära att jag slutade älska honom. Punkt slut. Over and Out.

  • Comments(2)//www.varakajsa.se/#post241